Det jag älskar mest är när kunder litar på min förmåga att formge. Det är ju det som är min styrka. Det är inte min kropp de vill ha (även om den är sällsynt frestande) utan min hjärna, min fantasi, min gestaltningsförmåga och min förmåga att leverera något unikt.
Någonstans på Södertörn finns ett hemligt torn, en magisk, mycket vacker plats. Invändigt är det fyllt med allehanda hantverksmässiga och arkitektoniska underverk. Från toppen kan man se vida omkring. Se sitt rike. Fast man vill ju inte ramla ner förstås. Man vill kunna stå vi kanten, greppa räckets handledare av ek och tänka – allt detta vackra är mitt. Oh yeah!
Nu har BRF Örjansgården på Frodegatan 13 i Uppsala äntligen fått sitt gamla staket utbytt mot ett nytt, tillverkat och monterat av mig och mina tappra medhjälpare. Jag tar gärna projekt som kräver det lilla extra. Raka svetsade spjälor är inget vidare kul – tacka vet jag nitar! Hur många nitar blev det då, kanske ni undrar. – Omkring 660 st totalt. Är ni uppmärksamma kan ni även se mitt märke på stolparna. Och i höst kommer det en överraskning….
Här är ett lysande exempel på det som jag tycker är roligast: Att få jobba med riktigt smide i modern formgivning.
I balkongräcket har jag tagit fasta på sammanfogningen mellan spjälor och stolpar och låtit den detaljen bli uttrycksbärare. Inom kort kommer även en liten film där ni kan se processen bakom.
De senaste spännande experimenten som innefattar blandade stålbitar, en 100 tons press och en balkong som vill bli superläcker. Kul att få jobba med smide i modern formgivning!
